Friskvård på arbetsplatser – effekter och frågeställningar

Långvarigt stillasittande leder till en ökad risk för ohälsa och dödlighet, även om man är regelbundet fysisk aktiv efter arbetstid (FHI 2012). Stillasittande är således en oberoende faktor för ohälsa. Det kan därför vara en idé att inte ha skrivaren i sitt eget rum och ha höj- och sänkbara bord för att förebygga stillasittande inom kontorsarbetsplatser.

Hur är det då med den traditionella friskvården inom arbetslivet? Arbetsgivare erbjuder i regel anställda möjlighet att få friskvårdsubvention och/eller friskvårdstimme. Men ger det effekt? Och vilken effekt? Forskning inom området fysisk aktivitet på arbetsplatser är sparsam. I en studie har man sett att ledarledd träning på arbetstid kan minska antalet kroppsliga symptom och muskelbesvär (von Thiele & Lindfors 2006). Studien väcker dock frågan om det är anställda som redan är aktiva utanför arbetet som också tar tillfället att träna på arbetstid. Kommer erbjudande av friskvårdstimme nå ut till medarbetare som är inaktiva idag? Det finns ingen riktig evidens som ger svar på frågan. Sen kan det variera beroende vilka möjligheter man har till fysisk aktivitet i närheten av arbetsplatsen. Finns det en motionsanläggning i nära anslutning till arbetsplatsen finns det förmodligen större möjlighet att för att medarbetare börjar nyttja friskvårdstimmen. Om det inte finns och timmen används för exempelvis raska promenader finns det en stor risk att vädret och årstiden blir den avgörande faktorn för regelbundheten.

Att träning på arbetstid har möjlighet att leda till lägre sjukfrånvarokostnader och ökad produktivitet finns det en viss evidens för (von Thiele & Hasson 2011). Men eftersom kontrollgruppen också ökade sin produktivitet och minskade sin sjukfrånvaro under samma period (finns nog andra faktorer som påverkar här) går de inte att säga att friskvårdstimme kausalt leder till ökad produktivitet. Som sagt, det kanske är så att de som redan är aktiva utanför arbetet också tacksamt tar emot erbjudandet som arbetsgivaren ger? Gällande effekt av friskvårdssubvention, det vill säga att arbetsgivaren bekostar en del av friskvård som en medarbetare bedriver utanför arbetet, finns det ingen bra forskning på och därmed går det inte att säga vilken effekt det faktiskt ger.

Slutord
Ska arbetsgivare erbjuda friskvårdstimme och/eller friskvårdssubvention? Om syftet är att få medarbetare att bli mer hälsosamma och produktiva bör man nog fundera några steg till och tänka lite mer holistiskt. Däremot kan man använda det som ett erbjudande för att rekrytera medarbetare som uppskattar friskvård och som redan tränar aktivt. Det blir således en del i att bli en attraktiv arbetsgivare. Summa summarum bör arbetsgivare se friskvård som ”good will” och en förmån till sina medarbetare.  Jag har i min bok (Tangen 2013) skrivit några hållpunker som arbetsgivaren bör fundera på innan man bestämmer sig för att erbjuda friskvårdstimme eller friskvårdsbidrag.

  • Ska vi erbjuda friskvårdstimme och friskvårdsbidrag, eller medarbetaren få välja mellan friskvårdstimme eller friskvårdsbidrag?
  • Man behöver kartlägga vilka medarbetare man tror kommer använda sig av friskvårdstimme/friskvårdsbidrag. Risken finns att det bara är de redan aktiva som kommer dra nytta av förmånen. Man behöver således lägga upp en strategi för hur man ska nå de inaktiva.
  • Man behöver kartlägga om det finns arbetsplatser och arbetsgrupper som inte kommer att ha möjlighet att nyttja förmånen inom organisationen.
  • Slutligen bör det finnas möjlighet att följa upp hur friskvårdstimme och friskvårdsbidrag används.

Källor

FHI (2012). Stillasittande och ohälsa: en litteratursammanställning. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.

von Thiele Schwarz U. & Hasson H. (2011). Employee self-rated productivity and objective organizational production levels: effects of worksite health interventions involving reduced Work hours and physical exercise. Journal of occupational and environmental medicine, 53(8), s. 838-844.

von Thiele, U. & Lindfors, P. (2006). Ledarledd träning på arbetstid – är det modellen? Previa & Stockholms Universitet.

Tangen, H. (2013). Framgångsrika arbetsplatser – en bok om human resurshantering. Leksand: Prolead förlag.

Annonser

3 reaktioner på ”Friskvård på arbetsplatser – effekter och frågeställningar

  1. Jag tror motionerande medarbetare också har en positiv indirekt effekt genom att stimulera kollegor till att också motionera. Det kan vara en orsak till att även kontrollgruppens sjukfrånvaro och produktivitet förbättrades under von Thiele & Hassons studie.

    1. Leif kjellberg

      Vad menas med friskvård? I anslutning till min arbetsplats finns ett gym. Förutom att man där kan lyfta skrot, brottas med maskiner, springa på rullband eller sparka sig trött erbjuds även yoga, massage, healing, livscoaching och andra mer eller mindre flummiga new-age alternativ.
      Om jag anser att läsande av en bok, eller för den delen, porrsurfande på Internet, under en timme per vecka av betald och redovisad arbetstid är den friskvård som jag väljer, vem avgör vad som är friskvård eller inte?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s