Är all forskning undersökningar? Inte alltid, men väldigt ofta. Är alla undersökningar forskning? Nej, väldigt sällan.

Jag läser ibland i artiklar skrivna på internet, bloggar och i böcker att ”forskning har visat att /…/”. Om det är inom ett HR-område som jag tycker är intressant tar jag ibland kontakt med skribenten/författaren för att ta del av den forskning som hen har byggt sin artikel/inlägg/text på. Väldigt ofta får jag då länkar till diskussionsartiklar från någon ”nyhetssida” på internet som diskuterar ämnet, alternativt länkar till några undersökningar. Väldigt sällan får jag länkar till några vetenskapliga artiklar eller rapporter.

Problemet är att många av de undersökningar som man tar stöd av när man formulerar artiklar, eller skriver böcker, inte är forskning. Utan är undersökningar gjorda av intresseorganisationer eller undersökningar gjorda av företag som arbetar inom området, vilket ger ett jäv-förhållande. Tillåt mig att raljera lite: som om ett företag i läskindustrin skulle välja att göra en undersökning om läsk och skicka enkäter till ungdomar som sedan snappas upp av en ”frälst läskdrickare” som skriver en artikel, eller böcker, att forskning har visat läsk är bra. Om det finns en uppfattning att alla typer av undersökningar är lika med forskning finns en stor risk att man vilseleder läsare. Oavsett hur mycket man brinner för en fråga och oavsett goda intentioner bör man vara försiktigt med att skriva att ”forskning har visat” när det i praktiken är så att ”undersökningar pekar på”. Vi behöver ett mer kritiskt förhållningssätt när vi läser artiklar/inlägg/böcker som påstår att forskning har visat det ena eller det andra.

Ett annat problem inom detta område är att även om skribenter utgår från forskning finns det risk att hen väljer forskning av lägre kvalitet (Selvaraj m.fl. 2014). En orsak till detta är att det är mer vanligt att sådana studier presenterar resultat som avviker från rådande teorier, vilket ger en bättre ”story”. För vem vill läsa en artikel som skildrar att det har kommit ytterligare en forskningsstudie som bekräftar vad som man redan har visat i ett flertal tidigare studier? Här behövs ökad kunskap om hur studier byggs upp och vilka för- och nackdelar som finns med dessa.

Jag önskar att flera skulle vara försiktig att med att använda begreppet forskning då det signalerar kvalitet och tyngd med krav på validitet, reabilitet, urval och (beroende på typ av studie) statistiska analyser. Sen finns det självklart en mångfald gällande kvalitet inom forskningen, allt från enkla Case studier till metaanalyser. Undersökningar som inte görs av forskare har sällan några större krav gällande validitet och reabilitet eller för den delen använda statitiska analyser. Det innebär självklart inte att alla undersökningar är bristfälliga. Men det kan innebära att undersökningen visar på samband eller skillnader som i praktiken inte finns eftersom man inte gjort ett adevkat urval eller inte använt sig av tillförlitliga statistiska analyser. Då finns risk att man vilseleder läsare att tro att det finns starkare stöd än vad det till faktum finns.

Jag vill avslutningsvis skicka med några tips. Första tipset en text skriven av Jacob Gudiol som handlar om hur man studerar något vetenskapligt: http://traningslara.se/hur-man-studerar-nagot-vetenskapligt/”. Jacob är en mycket skickligt skribent och författare som skriver om kost, träning och hälsa utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt.

Mitt andra tips är en kort film om vetenskapliga artiklar gjord av Linnéuniversitetet.

Slutligen vill jag avsluta med ett mer humoristiskt inslag om vad som ibland kallas falsk balans. Det vill säga när media ställer upp två olika sidor i en fråga och ger dem lika stort utrymme, trots att den ena sidan i princip har alla fakta på sin sida och den andra sidan bygger på individuella åsikter.

Källor

Selvaraj, S., Borkar, D.S. & Prasad, V. (2014). Media coverage of medical journals: Do the best articles make the news? PLOS one, 9(1), s. 1–5.