Friskvård på arbetsplatser – effekter och frågeställningar

Långvarigt stillasittande leder till en ökad risk för ohälsa och dödlighet, även om man är regelbundet fysisk aktiv efter arbetstid (FHI 2012). Stillasittande är således en oberoende faktor för ohälsa. Det kan därför vara en idé att inte ha skrivaren i sitt eget rum och ha höj- och sänkbara bord för att förebygga stillasittande inom kontorsarbetsplatser.

Hur är det då med den traditionella friskvården inom arbetslivet? Arbetsgivare erbjuder i regel anställda möjlighet att få friskvårdsubvention och/eller friskvårdstimme. Men ger det effekt? Och vilken effekt? Forskning inom området fysisk aktivitet på arbetsplatser är sparsam. I en studie har man sett att ledarledd träning på arbetstid kan minska antalet kroppsliga symptom och muskelbesvär (von Thiele & Lindfors 2006). Studien väcker dock frågan om det är anställda som redan är aktiva utanför arbetet som också tar tillfället att träna på arbetstid. Kommer erbjudande av friskvårdstimme nå ut till medarbetare som är inaktiva idag? Det finns ingen riktig evidens som ger svar på frågan. Sen kan det variera beroende vilka möjligheter man har till fysisk aktivitet i närheten av arbetsplatsen. Finns det en motionsanläggning i nära anslutning till arbetsplatsen finns det förmodligen större möjlighet att för att medarbetare börjar nyttja friskvårdstimmen. Om det inte finns och timmen används för exempelvis raska promenader finns det en stor risk att vädret och årstiden blir den avgörande faktorn för regelbundheten.

Att träning på arbetstid har möjlighet att leda till lägre sjukfrånvarokostnader och ökad produktivitet finns det en viss evidens för (von Thiele & Hasson 2011). Men eftersom kontrollgruppen också ökade sin produktivitet och minskade sin sjukfrånvaro under samma period (finns nog andra faktorer som påverkar här) går de inte att säga att friskvårdstimme kausalt leder till ökad produktivitet. Som sagt, det kanske är så att de som redan är aktiva utanför arbetet också tacksamt tar emot erbjudandet som arbetsgivaren ger? Gällande effekt av friskvårdssubvention, det vill säga att arbetsgivaren bekostar en del av friskvård som en medarbetare bedriver utanför arbetet, finns det ingen bra forskning på och därmed går det inte att säga vilken effekt det faktiskt ger.

Slutord
Ska arbetsgivare erbjuda friskvårdstimme och/eller friskvårdssubvention? Om syftet är att få medarbetare att bli mer hälsosamma och produktiva bör man nog fundera några steg till och tänka lite mer holistiskt. Däremot kan man använda det som ett erbjudande för att rekrytera medarbetare som uppskattar friskvård och som redan tränar aktivt. Det blir således en del i att bli en attraktiv arbetsgivare. Summa summarum bör arbetsgivare se friskvård som ”good will” och en förmån till sina medarbetare.  Jag har i min bok (Tangen 2013) skrivit några hållpunker som arbetsgivaren bör fundera på innan man bestämmer sig för att erbjuda friskvårdstimme eller friskvårdsbidrag.

  • Ska vi erbjuda friskvårdstimme och friskvårdsbidrag, eller medarbetaren få välja mellan friskvårdstimme eller friskvårdsbidrag?
  • Man behöver kartlägga vilka medarbetare man tror kommer använda sig av friskvårdstimme/friskvårdsbidrag. Risken finns att det bara är de redan aktiva som kommer dra nytta av förmånen. Man behöver således lägga upp en strategi för hur man ska nå de inaktiva.
  • Man behöver kartlägga om det finns arbetsplatser och arbetsgrupper som inte kommer att ha möjlighet att nyttja förmånen inom organisationen.
  • Slutligen bör det finnas möjlighet att följa upp hur friskvårdstimme och friskvårdsbidrag används.

Källor

FHI (2012). Stillasittande och ohälsa: en litteratursammanställning. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.

von Thiele Schwarz U. & Hasson H. (2011). Employee self-rated productivity and objective organizational production levels: effects of worksite health interventions involving reduced Work hours and physical exercise. Journal of occupational and environmental medicine, 53(8), s. 838-844.

von Thiele, U. & Lindfors, P. (2006). Ledarledd träning på arbetstid – är det modellen? Previa & Stockholms Universitet.

Tangen, H. (2013). Framgångsrika arbetsplatser – en bok om human resurshantering. Leksand: Prolead förlag.

Annonser

“First we shape our building, then they shape us “

Grunden för dagens HR-arbetet kan sägas ha sina rötter från Hawthronestudierna, vilka genomfördes i början av 1930-talet. Dessa studier väckte intresset om hur medarbetares och arbetsgruppers beteenden påverkas av bland annat belöningar, gruppnormer, ledarskap och kommunikation. En del av dessa studier undersökte hur ljusstyrkan påverkade produktivitet. Medarbetarnas omgivning förändrades och deras produktivitet ökade. Detta skedde oavsett om man ökade eller minskade belysningen. Slutsatsen som togs var att förändringarna i den yttre miljön inte var speciellt viktiga för medarbetarnas produktivitet. Det var alltså andra faktorer än den fysiska miljön som bidrog till ökad produktivitet, så som uppmärksamhet och delaktighet. Startskottet för HRM och i slutändan grunden för dagens HR-arbetet var fött. Att Hawthronestudierna officiellt aldrig publicerades och led av metodlogiska brister så som stort bortfall är något som ogärna lyfts upp. Men det kanske vi som arbetar med HR ska var glada för.

HR-tjänster har mångt och mycket fokus mjuka framgångsfaktorer så som kommunikation, kompetensförsörjning och ledarskapsutveckling. Frågan som vi måste börja ställa oss är om det inte är dags att även den fysiska miljön kan börja användas som en HR-strategi? En av HRs pionjärer, Dave Ulrich, skriver själv att ”Den fysiska miljön kan bidra till att attrahera och behålla nyckelpersoner” (Ulrich, D. & Brockbank W. 2007, s. 158). Tyvärr så lämnar han mycket åt fantasin på hur man kan göra detta, vilket i stort sett all HRM litteratur gör för detta område. Det är en av anledningarna till varför jag själv tog saken i egna händer och har idag skrivit böcker om hur den fysiska miljön påverkar bland annat beteenden, humör, hälsa och motivation (se Tangen & Conrad 2009; Tangen 2013). Det jag har förstått efter jag granskat forskningen inom detta område är att det är dags för ett holistiskt HRM.

Winston Churchil har sagt ” First we shape our building, then they shape us”. Eftersom den estetiska designen påverkar hur vi ser på oss själva och den arbetsplats vi arbetar inom bör vi se den fysiska miljön som ett strategiskt verktyg för att uppnå framgång inom organisationer. Forskning har visat att en estetiskt tilltalande arbetsmiljö är en faktor vid rekrytering eftersom det är en del av helheten som kandidater tar hänsyn till innan de bestämmer sig för att skriva på anställningsavtalet (Davis 1984). Hur använder vi denna evidens i våra rekryteringsprocesser? Organisationer och arbetsplatser som har stödjande fysiska arbetsmiljöer har möjlighet att marknadsföra och använda detta som ett konkurrensmedel för att attrahera nya medarbetare, liksom för att behålla redan anställda.

Våra beteenden påverkas av hur vi mår och vilka känslor vi har inom oss, och därmed arbetsprestation och i slutändan organisationers framgång. Eftersom den fysiska miljön ”färgar av sig” (Maslow & Mintz 1956) kommer känslor som den omgivande miljön generar behöva komma ut, på någon. Ponera att du sitter i ett arbetsrum som luktar, har dålig belysning, är kallt och är allmänt fult inrett. Du går sedan iväg för att möta upp en kund. Tror du att dina känslor som skapats av den fysiska miljön påverkar det mötet positivt? Trots att vi spenderar ungefär 40 timmar på våra arbetsplatser så investeras sällan tillräckligt med tid att skapa fysiska miljöer som faktiskt kan bidra till att vi blir på bättre humör, får ökade möjligheter till kreativitet och arbetsprestation (Heerwagen m fl. 1995). När man skapar en miljö till ett djur på en djurpark tar man hjälp av ett flertal kompetenser för att säkerställa djurets behov och skapa de bästa förutsättningar för att djurets fysiska, psykiska och sociala välmående tillfredställs. Men vi då?

Det finns evidens att planlösningar, utformning av exempelvis kontorsutrymmen och arbetsplatsens estetik påverkar vår hälsa, samarbete och arbetsprestation (se exempelvis Danielsson 2010). Det är dags att HR-medarbetare tar akt dessa kunskaper, och då inte endast från perspektivet det lagstyrda systematiska arbetsmiljöarbetet med utgångspunkt att förebygga ohälsa. Utan från ett främjande perspektiv. Den fysiska miljön är en del av totalmiljön och dess samband med beteendemönster, behov, motivation, samarbete, arbetsprestation och hälsa bör ses som en del av helheten.

Källor

Danielsson, C. (2010). The office. An explorative study. Architectural design´s impact on health, job satisfaction, & well-being. Doktorsavhandling, The Royal Institute of Technology (KTH), Stockholm.

Davis, T.R.V. (1984). The influence of the physical environment in offices. Academy of management review, 9(2), s. 271-283.

Heerwagen, J.H., Haubach, J.G., Montgomery, J. & Weimer, W.C. (1995). Environmental design, work, and well being: managing occupational stress through changes in workplace environment. Official journal of the American association of occupational health nurses, 43(9), s. 458-468.

Maslow, A. H. & Mintz, N. L. (1956). Effects of esthetic surroundings: I. Initial effects of three esthetic conditions upon perceiving ”energy” and ”well-being” in faces. Journal of psychology: interdisciplinary and applied, 41, s. 247-254.

Tangen, H. & Conrad, C. (2009). Skapa och bygga hälsa på arbetsplatsen. Lund: Studentlitteratur.

Tangen, H. (2013). Framgångsrika arbetsplatser – en bok om human resurshantering. Leksand: Prolead förlag:

Ulrich, D. & Brockbank, W. (2007). Värdeskapande HR. Lund: Studentlitteratur.