Hur den fysiska arbetsmiljön påverkar oss i arbetslivet är för mig en hjärtefråga, och då menar jag inte utifrån ett ”paragrafperspektiv” (även om det är viktigt). Jag har berört området tidigare på bloggen men också skrivit om det i mina böcker. Jag är övertygad om att vi behöver införliva denna aspekt inom HR-arbetet, vilket jag skildrar i min bok ”Framgångsrika arbetsplatser – en bok om human resurshantering”. Vi designar våra fysiska arbetsmiljöer, därefter styr de oss.

För några dagar sedan var jag på ett seminarium där doktoranden Aram Seddig berättade om sin forskning. En intressant föreläsning och jag vill därför tipsa om hans forskning, som han berättar om i ett avsnitt i HR-podden.

Avsnitt: Kontorslandskap och arbetsmiljö

Passar även på att tipsa om en sida på Prevent för er som står inför förändringar av kontoret: Forma kontoret

Grunden för dagens HR-arbetet kan sägas ha sina rötter från Hawthronestudierna, vilka genomfördes i början av 1930-talet. Dessa studier väckte intresset om hur medarbetares och arbetsgruppers beteenden påverkas av bland annat belöningar, gruppnormer, ledarskap och kommunikation. En del av dessa studier undersökte hur ljusstyrkan påverkade produktivitet. Medarbetarnas omgivning förändrades och deras produktivitet ökade. Detta skedde oavsett om man ökade eller minskade belysningen. Slutsatsen som togs var att förändringarna i den yttre miljön inte var speciellt viktiga för medarbetarnas produktivitet. Det var alltså andra faktorer än den fysiska miljön som bidrog till ökad produktivitet, så som uppmärksamhet och delaktighet. Startskottet för HRM och i slutändan grunden för dagens HR-arbetet var fött. Att Hawthronestudierna officiellt aldrig publicerades och led av metodlogiska brister så som stort bortfall är något som ogärna lyfts upp. Men det kanske vi som arbetar med HR ska var glada för.

HR-tjänster har mångt och mycket fokus mjuka framgångsfaktorer så som kommunikation, kompetensförsörjning och ledarskapsutveckling. Frågan som vi måste börja ställa oss är om det inte är dags att även den fysiska miljön kan börja användas som en HR-strategi? En av HRs pionjärer, Dave Ulrich, skriver själv att ”Den fysiska miljön kan bidra till att attrahera och behålla nyckelpersoner” (Ulrich, D. & Brockbank W. 2007, s. 158). Tyvärr så lämnar han mycket åt fantasin på hur man kan göra detta, vilket i stort sett all HRM litteratur gör för detta område. Det är en av anledningarna till varför jag själv tog saken i egna händer och har idag skrivit böcker om hur den fysiska miljön påverkar bland annat beteenden, humör, hälsa och motivation (se Tangen & Conrad 2009; Tangen 2013). Det jag har förstått efter jag granskat forskningen inom detta område är att det är dags för ett holistiskt HRM.

Winston Churchil har sagt ” First we shape our building, then they shape us”. Eftersom den estetiska designen påverkar hur vi ser på oss själva och den arbetsplats vi arbetar inom bör vi se den fysiska miljön som ett strategiskt verktyg för att uppnå framgång inom organisationer. Forskning har visat att en estetiskt tilltalande arbetsmiljö är en faktor vid rekrytering eftersom det är en del av helheten som kandidater tar hänsyn till innan de bestämmer sig för att skriva på anställningsavtalet (Davis 1984). Hur använder vi denna evidens i våra rekryteringsprocesser? Organisationer och arbetsplatser som har stödjande fysiska arbetsmiljöer har möjlighet att marknadsföra och använda detta som ett konkurrensmedel för att attrahera nya medarbetare, liksom för att behålla redan anställda.

Våra beteenden påverkas av hur vi mår och vilka känslor vi har inom oss, och därmed arbetsprestation och i slutändan organisationers framgång. Eftersom den fysiska miljön ”färgar av sig” (Maslow & Mintz 1956) kommer känslor som den omgivande miljön generar behöva komma ut, på någon. Ponera att du sitter i ett arbetsrum som luktar, har dålig belysning, är kallt och är allmänt fult inrett. Du går sedan iväg för att möta upp en kund. Tror du att dina känslor som skapats av den fysiska miljön påverkar det mötet positivt? Trots att vi spenderar ungefär 40 timmar på våra arbetsplatser så investeras sällan tillräckligt med tid att skapa fysiska miljöer som faktiskt kan bidra till att vi blir på bättre humör, får ökade möjligheter till kreativitet och arbetsprestation (Heerwagen m fl. 1995). När man skapar en miljö till ett djur på en djurpark tar man hjälp av ett flertal kompetenser för att säkerställa djurets behov och skapa de bästa förutsättningar för att djurets fysiska, psykiska och sociala välmående tillfredställs. Men vi då?

Det finns evidens att planlösningar, utformning av exempelvis kontorsutrymmen och arbetsplatsens estetik påverkar vår hälsa, samarbete och arbetsprestation (se exempelvis Danielsson 2010). Det är dags att HR-medarbetare tar akt dessa kunskaper, och då inte endast från perspektivet det lagstyrda systematiska arbetsmiljöarbetet med utgångspunkt att förebygga ohälsa. Utan från ett främjande perspektiv. Den fysiska miljön är en del av totalmiljön och dess samband med beteendemönster, behov, motivation, samarbete, arbetsprestation och hälsa bör ses som en del av helheten.

Källor

Danielsson, C. (2010). The office. An explorative study. Architectural design´s impact on health, job satisfaction, & well-being. Doktorsavhandling, The Royal Institute of Technology (KTH), Stockholm.

Davis, T.R.V. (1984). The influence of the physical environment in offices. Academy of management review, 9(2), s. 271-283.

Heerwagen, J.H., Haubach, J.G., Montgomery, J. & Weimer, W.C. (1995). Environmental design, work, and well being: managing occupational stress through changes in workplace environment. Official journal of the American association of occupational health nurses, 43(9), s. 458-468.

Maslow, A. H. & Mintz, N. L. (1956). Effects of esthetic surroundings: I. Initial effects of three esthetic conditions upon perceiving ”energy” and ”well-being” in faces. Journal of psychology: interdisciplinary and applied, 41, s. 247-254.

Tangen, H. & Conrad, C. (2009). Skapa och bygga hälsa på arbetsplatsen. Lund: Studentlitteratur.

Tangen, H. (2013). Framgångsrika arbetsplatser – en bok om human resurshantering. Leksand: Prolead förlag:

Ulrich, D. & Brockbank, W. (2007). Värdeskapande HR. Lund: Studentlitteratur.